En verksamhet som kanske inte kan inordnas under paraplyet bokföring, men som är beroende av god bokföring, är business continuity management eller kontinuitetshantering som det ofta kallas på svenska. Detta syftar på hur man ska planera ett företags verksamhet så att den kan stå emot störningar i produktionen på olika sätt.
Att kontinuitetsplanera handlar om att förutse vilka störningar som kan hota verksamheten, och hur verksamheten ska organiseras för att undvika att störningarna får allvarliga konsekvenser för produktionen. Det handlar alltså både om att minska verksamhetens sårbarhet, och om att upprätta en ”nödplan” för hur verksamheten ska kunna anpassas till följd av allvarliga störningar.
Idag är inget företag en ö, utan de allra flesta bolag är beroende av varandra i komplicerade relationer mellan producenter och underleverantörer. Att bedöma effekterna av en kris som inträffar hos ett annat företag är därför en viktig del av kontinuitetshantering idag. Som exempel kan vi använda en brand som år 2000 inträffade i Philips’ fabrik för tillverkning av radiofrekvenschips i Albuquerque, New Mexico.
Chipen som tillverkades i fabriken användes av både Nokia och Ericsson i deras mobiltelefoner. Dessa företag, och andra kunder, fick efter några dagar information från Philips om branden, som inte ansågs kunna få några allvarliga konsekvenser för produktionen av chip. Nokia valde dock ändå att utgå från ett worst case scenario: man aktiverade sin krishanteringsgrupp, och beslöt att förbereda sig för byte av leverantör av chip. Man lyckades även få Philips att säkra leveranser från andra fabriker, så att det skulle gå att få fram de nödvändiga chipen. Detta gjorde att Nokia fick ett stort övertag över Ericsson, som inte vidtog några åtgärder.